#02 – Maria Sandel och den kvinnliga arbetarens stad
0s
·
Arbetarlitteratur
·
Maria Sandel är en av våra tidigaste arbetarförfattare och en av få kvinnor ur arbetarklassen som vid nittonhundratalets början lyckades skriva och ge ut böcker. VI GER UT MARIA SANDELS BÖCKER. LÄS MER HÄR! Maria Sandel föddes 1870 i Stockholm som dotter till drängen Carl Gustav Sandell och trikårstickerskan Maria Charlotta Killander. Fadern avled tidigt och Maria Sandel växte upp med sin ensamstående mor. Maria Sandel Maria Sandel hade tidigt litterära ambitioner. Hennes första dikter fick hon publicerade i tidningen Nordstjernan under sin vistelse i Amerika, där hon arbetade som hushållerska. När hon återkom till Sverige flyttade hon in hos sin mor och tillsammans drev de en liten mjölkbod. Utöver försäljningen från den försörjde de sig på stickning av trikåer och strumpor, samt genom att ta emot inackorderade. Under den här tiden skrev Maria Sandel kamplyrik i den socialistiska pressen. Hon går också med i Stockholms allmänna kvinnoklubb och brinner framförallt för kvinnans rättigheter inom den socialistiska rörelsen. Vid svältgränsen Så småningom tvingades de lägga ner mjölkboden och flytta. Deras lägenhet hade dömts ut av hälsovårdsmyndigheten och de fick en nödbostad på Kungsholmen. Där bodde fattiga och frånskilda kvinnor med sina barn. Området kallades i folkmun för Skogshyddan och bestod av enkla baracker där både buller och kyla trängde igenom de tunna väggarna. Maria Sandels mor dog 1908 och därefter levde hon ensam. Det fanns en stor mytbildning kring hennes gestalt redan under tiden då hon levde. Hon sägs knappt ha setts utanför dörren. Barnen i området kallade henne "dövan" och hennes hem var ett "spökrum". Maria Sandel hade vid trettioårsåldern nämligen både nedsatt hörsel och syn, något som säkerligen bidrog till att göra det svårt för henne att umgås med andra människor. Sin första bok, Vid svältgränsen och andra berättelser, ger hon ut 1908. Därefter skriver hon ytterligare sex böcker i den lilla nödbostaden. I sina böcker skildrar hon fattiga förhållande på realistiskt vis, och hennes böcker handlar inte sällan om kärlek, moral och klasskamp. Bokcirkel - Två röda pennor I första delen av vår gemensamma bokcirkel ska vi läsa Maria Sandels texter i boken Två röda pennor som Maria Sandel-Sällskapet gett ut tillsammans med Karl Östman-sällskapet. Läs mer om bokcirkeln här. Boken köper du av Maria Sandel-Sällskapet genom att skriva till kassören Kjersti på [email protected] Vi ska läsa boken till den 22 mars, då några av er lyssnare kommer medverka i podcasten för att prata om boken. Bibliografi 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig Hennes böcker och några av hennes kortare texter finns på nätet via Litteraturbanken och Stockholmskällan. Research Som alltid är det svårare att finna forskning och biografier om de kvinnliga arbetarförfattarna. Till det här avsnittet har jag dock haft stor hjälp av antologin Vardagsslit och drömmas språk och kapitlet om Maria Sandel, författat av Tilda Maria Forselius. Dessutom har Lars Furuland skrivit en text som finns på Litteraturbanken. I tidningen Parnass (NR 3 2009) finns ett kapitel skrivet av Tilda Maria Forselius. Nordisk Kvinnolitteratur har ett kapitel om Maria Sandel. Maria Sandel-sällskapet har dessutom mycket information på sin hemsida, där de redogör för en mängd artiklar (som dock i många fall repeterar redan känd fakta). Musik i avsnittet Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Unanswered Questions Kevin MacLeod - Enchanted Journey
The episode #02 – Maria Sandel och den kvinnliga arbetarens stad from the podcast Arbetarlitteratur has a duration of
0:00. It was first published
More episodes from Arbetarlitteratur
#39 – Stig Sjödins Sotfragment förnyade arbetarlitteraturen
Stig Sjödin är en av våra mest inflytelserika arbetarpoeter. Hans diktsamling Sotfragment lade grunden för en helt ny typ av poesi och drag från den kan skönjas i en stor del av samtidslitteraturen. Aldrig förut hade en poet skrivit poesi om industriarbetare. När Stig Sjödins diktsamling Sotfragment utkom 1949 var den något helt nytt. Redan då insåg man att det skulle bli epokgörande. Sjödin arbetade tio år på järnverket i Sandviken. Därifrån hämtade han material till sina dikter. Sotfragment består av två delar. I den första berättar en jag-berättare om sitt arbete vid järnverket, den andra är porträtt av människotyper i bruksorten. Det är ingen ljus bild av arbete som ges i Sotfragment. Arbetet är hårt, slitsamt och utan andlig mening. Arbetsplatsolyckor och kroppar som tar stryk är vanliga teman hos Sjödin. Stig Sjödin var en rörelsepoet Sjödin var också en rörelsepoet. Det innebär att han skrev dikter för en rörelse, i det här fallet arbetarrörelsen. Hans dikter publicerades i fackföreningspressen och Sjödin läste dem vid fackföreningsmöten. Men han skilde sig från andra rörelsepoeter genom att slå vakt om sitt oberoende. Sjödin ansåg att dikten inte bara skulle bidra till kampvilja, så som den gamla kamplyriken gjort, utan också skulle utveckla det ideologiska och intellektuella tänkandet inom rörelsen. Under 70-talet anslöt sig Sjödin till den nyenkla poesin. Det var en motreaktion mot modernismens symboliska och komplicerade språk. Den nyenkla poesin skulle skildra vardagliga händelser på ett språk som alla förstod. I diktsamlingar som Har ni flaggproblem? och Klarspråk skrev han några av sina mest älskade dikter. Trots det står diktsamlingarna i skuggan av Sotfragment. Förklaringen är troligen Sotfragments betydelse för efterföljande arbetarlitteratur, en betydelse som knappast kan överdrivas. Medverkande I avsnittet medverkar litteraturvetaren Magnus Nilsson som skrivit boken Kampdiktare i folkhemmet, där han studerar de dikter som Sjödin publicerade i fackföreningspressen. Också litteraturkritikern Rasmus Landström, som fick 2021 års Stig Sjödin-pris deltar. Även författaren Bernt Olov Andersson som varit initiativtagare till Stig Sjödin-sällskapet och var vän med Sjödin medverkar. Läs mer om Stig Sjödin Kampdiktare i folkhemmet - Magnus NilssonLyftpojkens skrik - Siv Hackzell Musik i avsnittet Jahzzar - Lift OffKevin MacLeod - I Knew A GuyLobo Loco - Moonlight MoovieLobo Loco - HopefullyLobo Loco - Who Knows Sao
#38 – Arbetarlitteraturens återkomst
Arbetarlitteraturen har återkommit. Det menar litteraturkritikern Rasmus Landström. I boken Arbetarlitteraturens återkomst beskriver han hur återkomsten börjar under 2000-talet med storsäljande böcker som Åsa Lindeborgs Mig äger ingen och Susanna Alakosis Svinalängorna. Arbetarlitteraturens moderna guldålder fortsätter sedan med 2010-talets arbetsplatsskildringar, dit bland annat Kristian Lundbergs Yarden och Jenny Wrangborgs Kallskänken hör. Varför återkommer arbetarlitteraturen just nu? Det är en av frågorna som Rasmus Landström svarar på i detta avsnitt av podcasten. Vi pratar om den moderna arbetarlitteraturen, vad som skiljer den mot tidigare arbetarlitteratur, samt spånar om vad framtidens arbetarlitteratur kommer handla om. Rasmus Landström är litteraturkritiker och skriver i bland annat Aftonbladet, ETC, Göterborgs-posten och Helsingborgs Dagblad. Förutom Arbetarlitteraturens återkomst har han skrivit boken Coronateserna. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift offKevin MacLeod – I Knew a Guy Foto: Verbal Förlag
#37 – Pansarkryssaren – Molly Johnsons bortglömda klassiker
Det är dags för en ny säsong av podcasten Arbetarlitteratur och vi inleder med ett avsnitt om en bortglömd klassiker! Molly Johnson var bara 24 år när hon skrev sin hyllade debutbok Pansarkryssaren. Inspiration fick hon från Sergej Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin som hon hade sett på bio i Folkets hus i Hofors. Filmen skildrar ett myteri ombord på ett av Svartahavsflottans fartyg under revolutionsåret 1905. I Molly Johnsons roman pressar sig pansarkryssaren fram genom ån och stannar utanför järnverket i den fiktiva orten Grusviken. Matroserna kommer med budskapet om revolution till de häpna järnverksarbetarna. Parallellt med händelserna i Grusviken utspelar sig berättelsen på ett lyxhotell på Grand Bahamas, där överklassen lever lyx och förtrycker ursprungsbefolkningen. Det koloniala perspektivet är före sin tid och trots att romanen inte ens är hundra sidor lång lyckas den skildra hela vår värld och hur den hänger samman på ett mästerligt vis. Boken saknar det klassiska romaner har; en huvudperson och en stark intrig. Ändå är den oerhört fängslande. Som läsare undrar man hur författaren har lyckats. Molly Johnson föddes 1931 och väste upp i ett arbetarhem i Hofors. Hon var bara 24 år när hon skrev Pansarkryssaren. Det är unikt. De flesta kvinnliga arbetarförfattare debuterade sent i livet. Det kunde varit en lovande författarkarriär, men Molly Johnson skrev faktiskt inte mer än två romaner, varför det? Om det och mycket annat får du höra i avsnittet! Medverkar gör författaren och litteraturkritikern Anneli Jordahl samt författaren Anna Jörgensdotter. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift offKevin MacLeod – I Knew a Guy1tamara2 - Chillout 103
#36 – Kan vi förändra världen med litteratur?
Den här gången bjuder vi på ett samtal inspelat inför publik! Den 5 september besökte jag och Marie Statarmuseet i Torup utanför Malmö. Det var Litteraturrundan och vi var inbjudna för att prata om vittnesmål och litteratur utifrån Maries avhandling i pedagogik Det omöjliga vittnandet. Såhär såg det ut i programbladet: Statarmuseet gästas av podcasten Arbetarlitteratur för en live-inspelning, med folkbildaren och förläggaren Mattias Torstensson och författaren och lektorn vid Södertörns högskola Marie Hållander. I ett samtal om relationen mellan dikt och verklighet, om arbetarlitteratur och de som genom litteraturen vittnat om sina levnadsvillkor. Kan böcker och vittnesmål förändra världen? Vilken roll hade statarlitteraturen för statarsystemets avskaffande? Vem kan vittna om sitt liv och hur gör man? Samtalet tar avstamp i Maries avhandlingDet omöjliga vittnandet.Ur Programbladet för Litteraturrundan
#35 – Granskogsfolk och skogslitteratur
En ny säsong av podcasten är här! I första avsnittet pratar vi om skogen! Skogen är till för människan, det är vår slutsats. Antingen i form av rekreation eller produktion. I vår moderna värld har skogen fått en nästan religiös betydelse. Den är det äkta. Samtidigt är all skog i Sverige planterad. Antingen för att vi ska tillbringa vår fritid där eller för att vi ska hugga ner den för råmaterial. Vi snackar om litteraturen som skildrar skogen. För några år sedan vann Sven Olov Karlsson Augustpriset i den facklitterära kategorin för sin bok Brandvakten, där han skildrar den stora skogsbranden i Västmanland 2014. En brand som det moderna skogsbruket hade stor skuld till. Vi pratar om Karlssons bok, liksom vi pratar om de böcker som skildrat arbetet i skogen. Så som Eyvind Johnsons Nu var det 1914, Göran Palms Vintersaga, Moa Martinson, Sara Lidman och Harry Martinson, såklart. Vi pratar också om vår personliga relation till skogen, både stadens och landsbygdens skog.