Barn- och elevhälsopodden

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), från förskolan Hantverkaren Patricia Mohlin, barnskötare, och Joline Ernell, förskollärare, och från Centrala barn- och elevhälsan Sofie Berglund Ernman, socionom och Miriam Fohlin, leg. psykolog

När förskolan Hantverkaren upplevde att de hade kört fast i arbetet med att nå goda relationer med vårdnadshavare vände de sig till Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam för att få hjälp och stöd. Tillsammans tog de sig an arbetet att stärka samverkan och bygga hållbara samverkansprocesser för att förbättra relationerna mellan förskola och vårdnadshavare. I avsnittet delar de med sig av gemensamma arbetet, från uppstart till avslut, från såväl förskolans perspektiv som Centrala barn- och elevhälsans perspektiv.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog

Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Kristina Wessman, pedagog på förskolan Svanen och Sofie Berglund Ernman, socionom på Centrala barn- och elevhälsan

Det är känslomässigt laddat att arbeta med andras barn. Det är många gånger svårt och kräver mod, nyfikenhet av var och en som arbetar runt barnet och eleven. Dessutom krävs en tillit och tro på sig själv och sin yrkeskompetens, men även en tro på barnet/eleven och dess föräldrar. Förskolan och skolan har ett uttalat uppdrag och ansvar i relationsarbetet med barn och familjer. Samtidigt är det lätt att utgå från att det samarbetet bara ska finnas och att vi inte pratar konkret om vad det innebär och hur det går till. Poddavsnittet handlar om just detta och berör både vad vi som pedagoger kan göra och vilka förutsättningar som behöver finnas i organisationen.

Länktips

Samarbete i förskolan av Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström

Föräldrasamverkan: att bygga tillit av Ann S. Pihlgren

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Kata Nylén, leg. psykolog från Klimatpsykologerna

Klimatfrågorna är ständigt närvarande i vårt samhälle och i skolan är klimatet och hållbarhet ett inslag i flera ämnen och områden. Kata Nylén berättar om hur vi kan göra kopplingar mellan klimatfrågor och hälsa för våra elever, och hur det både kan vara en utgångspunkt för arbetet i skolan, men hur det också kan inspirera till vidare arbete. Klimatet väcker känslor, och det ska vi dra nytta av – i såväl undervisning som i skolans hälsofrämjande arbete.

Länktips:

Klimatsnack – snabbguide i hur du kan prata med barn om klimatet

Terra-Pi metodbank

Prata med barn om klimatet: en handbok - Frida Berry Eklund

Klimatpsykologi - Hur vi skapar hållbar förändring - Frida Hylander, Kali Andersson och Kata Nylén

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden och Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik

I avsnittet samtalar vi om skolutveckling för hela skolan. Vi tar vårt avstamp i forskning och teorier av Ulf Blossing, Hans-Åke Scherp, Pia Skott, Ingrid Hylander och Åsa Hirsh. Vi pratar om skolutveckling genom whole school approach och att organisera för skolframgång inom båda våra expertområden; undervisning, organisation och elevhälsa. Några faktorer vi pratar om är kollegialt lärande, utvecklings- och arbetsorganisation och skolkultur.

Avsnittet vänder sig till dig som arbetar i skolan, lärare, rektorer och elevhälsopersonal och som är intresserad av skolutveckling.

Referenser:

Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola.

Lärandebaserad skolutveckling

Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete

Medverkande: Marianne Andersson (intervjuare), Jessica Willner (intervjuare), Caroline Berg, specialpedagog inriktning syn, Ingela Ringqvist, specialpedagog inriktning hörsel, Ulrika Andersson, specialpedagog inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.

I det här avsnittet pratar vi om tillgänglig lärmiljö på förskolan med fokus på den fysiska lärmiljön. Lärmiljöns utformning och organisation är viktig för att bidra till trygghet, delaktighet, utveckling och lärande. I förskolans läroplan, Lpfö-18, framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem till lek och samspel samt att utforska omvärlden.

Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun utarbetade 2019 ett stödmaterial kring tillgänglig lärmiljö i förskolan. Det finns också stödmaterial för grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Stödmaterialen innefattar auditiv miljö, visuell miljö och pedagogisk miljö.

Referenser och lästips:

Norrköpings kommuns stödmaterial tillgänglig lärmiljö

Prevent- Ljudguide för förskola

https://www.prevent.se/bransch/utbildning/forskolor/ljudguideforskolan/

Prevent- belysning och synergonomi

https://www.prevent.se/globalassets/.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljon/fysisk-arbetsmiljo/belysning/syn-och-belysning_2021_webb_3.pdf

Skolans visuella lärmiljö (film 2023)

https://spsm.se/

https://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/film

Valsö, Malin & Malmgren, Frida (2019). Fysisk lärmiljö-optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Carina Clappe Boman, specialpedagog, Centrala barn- och elevhälsan och Mark Matthews, socialsekreterare, Socialkontoret

Carina och Mark är kollegor i Team Nystart som är en unik insats för placerade barn och unga i Norrköpings kommun. Avsnittet berör både Team Nystart och de erfarenheter Carina och Mark har av att arbeta tillsammans över verksamhetsgränser.

Team Nystart har insatser för barn och unga som placeras av Socialtjänsten utanför hemmet på HVB-hem och SIS-verksamheter, och verkar som en garant för att det placerade barnet/den unge ska få vård av god kvalitet med rätt insatser samt en obruten skolgång. Team Nystart finns också som stöd för familjen kring olika frågor som rör placeringen. Målet är också att Team Nystart ska täppa till eventuella hål som kan finnas i övergångar, så att alla verksamheter kan skapa de bästa förutsättningar för barnet/den unge.

Referenser och lästips:

Tydliga, tillgängliga och engagerade - Intranätet Norrköpings kommun

Team Nystart är med i boken "100 sociala innovationer - som kan förändra Sverige" - Intranätet Norrköpings kommun

Checklista Team Nystart – Intranätet Norrköpings kommun

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Ann-Sofie Taleman, leg. logoped på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping

Ann-Sofie Taleman är leg. logoped. Hon har tidigare arbetat både på språkförskola, skola och logopedmottagning men arbetar nu på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping som samordnande logoped.

I detta avsnitt pratar vi om vad språk är och hur en logoped kan komplettera det pedagogiska stödet till barn och elever i den pedagogiska verksamheten. Ann-Sofie ger också tips kring hur en pedagog kan börja arbeta med språkliga förmågor hos barn och elever.

Referenser och lästips:

• SPSM - språkstörning
• Forskningsbloggen - en blogg om forskning, teori och praktik om språkstörning och realterade funktionsnedsättningar
• Bok: Förstå och arbeta med språkstörning av Anna Eva Hallin
• Logopedförbundet: https://www.srat.se/Logopederna/

Medverkande: Marianne Andersson, specialpedagog (intervjuare), Jessica Willner, specialpedagog (intervjuare) och Miriam Fohlin, psykolog på Centrala Barn och Elevhälsan i Norrköping

Hur gör vi vardagen begriplig, meningsfull och hanterbar för ett barn som upplevt svåra händelser? När det känns men inte syns att det är svårt, när barnet vi möter har en ryggsäck som vi behöver förstå och hantera. På vilket sätt kan vi göra skillnad för barnet och vad är viktigt att tänka på?

Om detta ska vi prata med Miriam Fohlin som arbetar som psykolog på Centrala Barn och Elevhälsan i Norrköping. Tillsammans diskuterar vi kring barn som upplevt eller upplever svåra händelser, trauma, vad som kan ligga bakom och hur det kan visa sig på olika sätt.

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Pia Skott, forskare och ansvarig för rektorsutbildningen vid Stockholms universitet och Emma Rosengren, verksamhetsutvecklare och rektor i Södertälje kommun samt föreläsare i God Grund.

Pia Skott är docent i pedagogik och arbetar som universitetslektor på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, där hon också är utbildningschef för rektorsprogrammet. Ett av de forskningsfält Pia har ägnat sig åt de senaste åren är att leda elevhälsoarbete. Emma Rosengren är för närvarande verksamhetsutvecklare i Södertälje kommun där hon också arbetat som rektor och hon fokuserar särskilt på ledarskap för inkludering och tillgänglighet för elever oavsett elevens förutsättningar. Hon har även ett eget företag, God Grund, där hon håller kurser och föreläsningar med fokus på värdegrund, elevhälsa och inkludering/tillgänglighet. Vad är egentligen skolans uppdrag kring hälsa och ohälsa? Hur kan det kombineras med utbildningsuppdraget? Vad får det för konsekvenser kring hur elevhälsoarbete bedrivs? Allt detta och mer för vi samtal om i dagens poddavsnitt. Välkomna till ett avsnitt som utgår från forskning kring elevhälsans område för att sedan beskriva hur det går att omvandla detta till praktik i skolvardagen. Du som lyssnare får följa med i en odyssé, som undersöker utgångspunkten för det pågående elevhälsoarbetet som bedrivs i Sverige och vad det ger för förutsättningar att skapa hälsa, hur en skola kan lägga elevhälsa som grund för skolutveckling genom att utmana befintliga arbetssätt, hur synvändor kring hur vi betraktar elevhälsa kan ge nya infallsvinklar samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns som ledare i att leda ett synkroniserat, systematiskt elevhälsoarbete som inkluderar hela skolan.

Lästips

Forskningsreferenser och kurs kring att utveckla elevhälsoarbetet:

Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi:

https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarbete-under-utveckling--en-antologi-tillganglig-version.pdf/

Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete

https://webbutiken.spsm.se/samordning-for-ett-hallbart-elevhalsoarbete/

SPSM:s kurs för att utveckla det lokala elevhälsoarbetet:

https://www.spsm.se/stodmaterial-elevhalsa/natbaserad-kurs/