Arbetarlitteratur

Henrik Johansson kommer nu med sin tredje bok. Han kallar det en bageriroman. I fokus står huvudpersonen Raya, som arbetar på ett bageri med sin mamma och styvfar. Det är inte ovanligt på mindre arbetsplatser, särskilt inom restaurangbranschen, att hela familjen arbetar där. Det har Henrik Johansson tagit fasta på i sin nya roman, där konflikter och relationer står i fokus. Raya arbetar på bageri Huvudpersonen Raya arbetar på ett industribageri där både hennes mor och styvfar arbetar. Styvfadern är arbetsledare och tvingas till svåra beslut när han ska ta hänsyn både till företagets och familjens bästa. När en strejkvåg sveper över landet hamnar han i en allt mer kaotisk situation. Företagsledningen sätter press på honom, samtidigt som de anställda börjar organisera sig. Här finns den moderna arbetsmarkandens alla problem med osäkra anställningar, sexuella trakaserier och arbetsmiljöolyckor. Allt sammanvävt i en spännande intrig som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken förrän den är färdigläst. Bageriet i Malmö Bageriet som Henrik själv arbetade på låg vid Folkets Park i centrala Malmö. Det var en av de sista industrierna som låg kvar i centrala stan. Bageriet hade en över hundra år lång historia. Vill du läsa mer och se bilder rekommenderar jag den här sidan. Henrik Johansson Henrik Johansson (född 1973) debuterade med romanen Av kött och blod 2013. Därefter har han gett ut Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse (2016).

I Agneta Thomasin Svenssons bok Alla röster, alla ljus skildras Göteborgs radikala arbetarhistoria. En berättelse om kamp och överlevnad på 20- och 30-talet. Den globala sjöhandeln har gett Göteborg en internationell prägel. Hit har människor från jordens alla hörn kommit. Många arbetare bodde i de nergångna kvarteren kring Haga. Stadsskildring i Fogelström-anda Agneta Thomasin Svenssons bok är en stadsskildring i Fogelström-anda. Vi möter sjömannen Hjalmar som flyttar till Göteborg från Karlshamn. På en av sina resor träffar han Elieen som väljer att flytta ifrån England. Hon chockas av misären som råder i Göteborg. En stad där arbetarrörelsen vuxit sig allt starkare och där strejkerna är flera. Samtidigt ekar stöveltrampen i Europa. Agneta har hämtat inspiration från sina farföräldrars levnadsöden. Hon har grävt i arkiv och pratat med människor för att skapa sig en bild av dåtidens Göteborg. Parallellerna till vår tid är fler än någonsin. Bostadsbristen, de otrygga arbetsvillkoren och främlingsfientligheten. Har vi inte lärt oss något? Göteborg idag Idag är Göteborg en annan stad. De fattiga har förpassats till förorten och Haga rustats upp. Men spåren av det gamla Göteborg finns kvar. Följ med på en vandring genom Göteborgs radikala arbetarhistoria.

När Malin började arbeta på Ica anställdes hon på knappt tre timmar i veckan. Resten av passen fick hon jaga. Antonio är inte mer än trettio år men har redan fördärvat sin rygg i arbetet och tvingas nu proppa i sig tabletter för att orka gå till jobbet. Anställda på lagret övervakas i realtid och om de är inaktiva i mer än 180 sekunder kallas de upp till chefen för effektivitetsamtal. Människor sover med mobiltelefonen under kudden för att snabbt kunna svara när arbetspass blir lediga. 30 sekunder har de på sig, annars går jobbet till någon annan. Detta är vardagen för många anställda inom handeln. I boken Lösa förbindelser möter vi människor som är anställda inom handeln. I egna texter och för journalister berättar de om sin vardag. Jenny Wrangborg är redaktör för boken. Vi träffas utanför Göteborgs litteraturhus dit hon kommit för att prata om villkoren för de handelsanställda. Jag pratar också med Mikael Gäfvert som tillsammans med Jenny är på Göteborgs litteraturhus för att prata om boken. Mikael är en av de anställda som figurerar i boken. Tillsammans med sina arbetskamrater tog han strid när företaget han arbetade på villerealtidsövervaka de anställda. Lösa förbindelser är enligt mig en av årets viktigaste böcker. Läs den!

Arbetsplatshumorn är speciell och i många fall nödvändig för att utstå vardagen. Men vad kännetecknar arbetsplatshumorn och hur skriver man humoristiskt om arbete? I det här avsnittet pratar jag med arbetarförfattarna Andreas Svanberg och Henrik Johansson om humor på arbetsplatsen och i arbetarlitteraturen. Andreas och Henrik ger i höst ut tidskiften Ögonlögner och Halvfart - en tidskrift om arbetsplatshumor. Påhittade karaktärer ges en röst Andreas har tillsammans med sin arbetskollega Tony Bergvall under tjugo års tid samlat karaktärer och händelser utan att veta vad de ska användas till. Nu kommer karaktärerna till tals i tidskriften. Vi möter Tomas som gör fyra försök att skriva ett CV och för varje försök suddar ut lite mer av sig själv för att bli den efterfrågade super-personen som företaget söker. Henrik skriver om humor i hotellköket och om den fiktiva idrottsföreningen Sandåker IF. Vi får läsa fiktiva annonser om den nya lågskon från AB Hjälteskor som passar den chef som smidigt vill glida undan konflikter. Halvfart med Ögonlögner vill stanna upp och avlyssna. Det är en tidning för reflektion och återhämtning, ett utslag av vanvett och vantrivsel, irritation, frustration, lekfullhet och inspiration. En anledning att gå till jobbet. Skrattet är en motor och drivkraft som är mer pålitlig än vilka effektiviseringsmodeller som helst. - Ur Ögonlögner och Halvfart Arbetsplatshumorn är livsviktig Både Andreas och Henrik tycker att humor är viktigt för att klara arbetet. De tror att humorn finns överallt och den vill de ta fasta på i sin tidskift. Humorn kan se olika ut men så finns ju också de där klassiska skämten riktade till vissa yrkesgrupper. Brevbäraren får höra att han kommer med räkningar och larminstallatören att det är hon som begår inbrotten för att sälja fler larm. Och på Systembolaget frågar kassörskan om kunden vill ha kvitto, varpå kunden svarar: "Det är ändå ingen återbäring". Ett gott skratt förlänger livet, heter det som bekant. Skådespelaren Siw Carlsson har berättat att hon är övertygad om att hon som revyartist hjälpt många människor - kanske till och med räddat livet på några - genom att underhålla på scen. Hasse och Tage lovade varandra att oavsett vad som hände så skulle de skratta sig genom livet.

Freke Räihä är poet och debuterade 2001 med Po-Etik. I höst är han aktuell med boken Illegalen där han skildrar flykt. Freke Räihäs släkt har en historia av flykt. Hans släktingar var arbetskraftsinvandrare från Finland. Berättelserna har kommit till uttryck i hans nya verk Illegalen. Boken handlar om en flykt, men det är inte hans släkts flykt som skildras, utan en fiktiv sådan. Sveriges längsta lockout 2015 utkom Freke Räihä med boken Baggböleri där han skildrar Sveriges längsta lockout, Lossmen–Ekträsk-konflikten. Konflikten ägde rum mellan 1924 och 1931 och inleddes till följd av att skogsbolagen ville hindra arbetarna att organisera sig. Baggböleri är ett uttryck för att olovligen avverka skog och myntades efter att Baggböle Sågverk anklagats för att göra just det i mitten på 1800-talet. Freke Räihäs skildring av konflikten är fylld av autentiska utdrag från dokument och tidningsartiklar. I arbetet med boken grävde han en hel del i arkiven. Boken nominerades till Norrlands litteraturpris 2016. I det här avsnittet samtalar jag och författaren Henrik Johansson (som är med på min Skåneturne) om Illegalen, Baggböleri och arbetarlitteraturens ställning idag. Vi diskuterar hur litteratur skrivs, om det är enklast att skriva dikt eller prosa under arbetstid och om poesin är på väg att bli lika populär som prosan. Freke Räihä - Verk Po-Etik, 2001 Konceptbeläggning: Sjokkok, 2010 Svenska Träd – en konceptuell flora, 2010 Ur ett historiskt perspektiv har allting relevans;, 2011 Standardformulär för språkförbittring, 2011 Det enda som är gratis i Malmö är utsikten ut ur Malmö;, 2012 N O M O S , 2012 Standard Form for Language Resentment, 2012 Mänskliga exempel, 2013 Logos, 2015 Baggböleri, 2015 Verksamhetsberättelse, 2016 Illegalen, 2017 Hem för vård och boende, 2017 Foto: Torgny Karnstedt

I år är det 40 år sedan Torgny Karnstedt debuterade med boken Slamfarmen. En skakande skildring av det farliga arbetet på en kemisk industri. Torgny Karnstedt drömde aldrig om att bli författare. Att han blev det var följden av lyckliga omständigheter. För att överleva arbetet på Boliden Kemi började han skriva dagbok. En dagbok som sedan blev stulen och hamnade på bokförlagets Prismas kontor. Boken gavs ut och skakade om det litterära Sverige. En ny arbetarförfattare var född. Slamfarmen i nyutgivning Slamfarmen Slamfarmen handlar om en ung kille som flyttar till Helsingborg och tar jobb på fabriken Lidboholm. Ett fiktivt företag, men inspiration hämtade Torgny från sitt arbete på Boliden Kemi (numera Kemira). Boken recenserades i alla stora tidningar. Bland annat skrev Lars Gustafsson i Expressen: ”En blixtrande intelligent, djupt allvarlig, starkt analytisk roman". Torgny Lindgren skrev i Svenska Dagbladet att det var: "…en mycket rolig bok. Den är rolig i sin människoskildring och i skildringen av enstaka händelser och den är egendomligt nog obarmhärtigt rolig i de avsnitt där arbetsmiljön målas upp." Torgny Karnstedt om debutboken I år är det 40 år sedan boken gavs ut första gången och nu ges den ut på nytt. I det här avsnittet hör du Torgny Karnstedt prata om hur han ser på sin debutbok idag och hur samhället och arbetet förändrats sedan boken kom ut i slutet på 70-talet. Boken kan beställas via Torgnys hemsida. Torgny Karnstedt utanför Kemira.

Cecilia Persson är författare och skrivpedagog. Hon är aktuell med dokumentärromanen Taggtråd i paradiset. Cecilia Persson är född 1967 i Karlstad men bor i Lund. För några år sedan fick hon stort genomslag med sitt “skurhinksprojekt”. Med en kamera och skurhink gick hon ut på stan och ställde frågor till människor om städning. Projektet växte och blev en utställning, hon började skriva skurhinksrapporter i Kommunalarbetaren och hon gav ut boken “Att bära sin kropp - en rapport”. Boken är en dialog mellan henne själv, arbetarförfattaren Maja Ekelöf och poeten Gunnar Ekelöf. Maja Ekelöf skrev en enda bok och den fick stort genomslag när den utkom 1970. Rapport från en skurhink har betytt mycket för Cecilia. Ett avsnitt med skrivtips Cecilia är också skrivpedagog och har undervisat i skrivande. När jag träffar Cecilia gör jag det tillsammans med författaren Henrik Johansson som också han håller kurser i skrivande. Det blir ett samtal med utgångspunkt i Cecilias senaste bok, men samtalet handlar lika mycket om själva skrivprocessen. Hur blir man författare? Vilka fallgropar ska man akta sig för? Och varför ska man skriva? Cecilia Persson skriver också i tidningen Opulens. Klicka här för att läsa! Cecilia Perssons verk En anständig fröken samtalar med Charles Bukowski (2003) Sveda (2007) Från nostalgisk kärleksdiktare till poet med orden som vapen, en antologi med den syriske poeten Nizar Oabhani. Tolkningar tillsammans med Bo Holmberg (2008) Tiden - en flod utan stränder (2009) Trampa på mitt hjärta, en antologi med den syriske poeten och dramatikern Muhammed al-Maghut. Tolkningar tillsammans med Bo Holmberg (2011) Att bära sin kropp - en rapport (2013) Symboliska fraktaler (2015) Självmotsägelser (2016) Taggtråd i Paradiset- en dokumentärroman (2017)

Elise Karlsson har kallats en förnyare av arbetarlitteraturen. Nu är hon aktuell med boken Klass - hennes egen skildring av förorten. Elise Karlsson gjorde stor succé för några år sedan med romanen Linjen. En skildring av det moderna arbetslivet, där vi får följa en kvinna som arbetar på ett förlag som ger ut självhjälpsböcker. Nu är Elise Karlsson aktuell med romanen Klass. En berättelse om Hélène som bor i Rinkeby och studerar litteraturvetenskap på Stockholms universitet. I de två världarna är hon både hemma och vilsen. När en lärare skriver en bok om förorten tycker Hélène att det är en falsk skildring, och bestämmer sig för att skriva en egen bok för att berätta sanningen. Egen förortsskildring Undermåliga skildringar av förorten i media och litteratur var också delvis det som fick Elise Karlsson att skriva en bok om Rinkeby, den plats där hon själv växte upp. Boken är delvis självbiografisk. Elise Karlsson = en arbetarförfattare? Elise säger att människor ofta inte föreställer sig att hon kan vara uppväxt i Rinkeby, vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Hon är hedrad över att bli kallad arbetarförfattare, även om hon själv anser att hon inte är uppväxt i ett arbetarhem. Förutom att skriva romaner är Elise litteraturkritiker och arbetar för tillfället som redaktör på Norstedts. Foto: Sara Mac Key

En arbetare i veckan dör på sitt jobb. Anneli Jordahl skildrar arbetardöden i sin nya bok Som hundarna i Lafayette Park. Anneli Jordahl, eller "Fru Klass" som hon skämtsamt kallar sig själv, är författare och litteraturkritiker. Hon debuterade 2009, vid 49 års ålder, med boken Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). Men trots att hon gett ut flera skönlitterära böcker är det framförallt reportageboken Klass, är du fin nog? hon är känd för. I boken, som kom 2003, intervjuar hon "överklassförfattaren" David Lagercrantz, poeten Ragnar Thoursie och sin egen mamma. Då var hon relativt ensam om att prata med klass. Idag är det annorlunda, säger hon. Efter otaliga samtal om ämnet har hon blivit "Fru klass". Anneli Jordahl: "En arbetare i veckan dör på sitt jobb" Nu är Anneli Jordahl aktuell med Som hundarna i Lafayette park. Boken handlar om Jeanette, vars man omkommit i en arbetsplatsolycka. I vrede över att inte få någon upprättelse börjar Jeanette föra dödsbok över antalet omkomna arbetare. Samtliga fall i Jeanetts dödsbok är hämtade från verkligheten. Idéen till boken fick Anneli i samband med byggandet av Citybanan i Stockholm, som sedan byggstarten 2008 krävt 6 människors liv. Klass, kön och etnicitet Jag träffar Anneli i Bagarmossen utanför Stockholm. Vi pratar om klass, kön och etnicitet. Om att en arbetare i veckan omkommer på sitt arbete och medias bristande rapportering om den förskräckliga statistiken. Gillar du podcasten? Swisha gärna en summa till nummer 123 495 96 23 Fotograf: Sara Mac Key

Emil Boss debuterade 2011 med diktsamlingen “Vad avlägsna vi ser ut man kan knappt tro att det är vi”. Nu är han aktuell med sin långdikt Acceleration som ges ut på kvittorulle. I långdikten skildrar han de moderna arbetsvillkoren; hur företag effektiviserar för att minska kostnaderna och hur det leder till otrygghet för de anställda. Emil Boss har ett stort fackligt engagemang. Engagemanget började när han arbetade på Systembolaget, ett jobb han haft i femton år. Han var med och startade en facklig driftklubb på sin arbetsplats och har genom det fackliga arbetet även engagerat sig i kampanjen Rättvis Vinhandel, som syftar till att uppmärksamma de sydafrikanska lantarbetarnas villkor. Genom sitt fackliga engagemang har han bott en tid i Sydafrika och praktiserat på det sydafrikanska lantarbetareförbundet. En långdikt om tid Långdikten Acceleration ges ut på kvittorulle. Det är en dikt om tid. Tid i det moderna arbetslivet, där den delas in i ställtider, gångtider och ledtider. Allt ska effektiviseras genom moderna analysmetoder för att komma till rätta med tidsspill. Bland annat genom spagettidiagram, där personalens rörelser analyseras. Men det är också en dikt om språk. jag skriver till dig här / i flödet av ögonblick som värderas och försvinner/ vägda mot varandra / som vore de isolerade / öppna för allt var ska dikten börja / när själva språket / känns så inkorporerat i ordningen / att det inte längre / har någon utsida? Acceleration är också en utställning som för tillfället kan ses på kulturhuset Cyklopen i Stockholm. Det är också där jag träffar Emil. Samtalet spelar vi in i en bil utanför eftersom de i kulturhuset vid tiden för vårt samtal ägnar sig åt att kapa stålbalkar. Vi pratar om det moderna arbetslivet, hans fackliga engagemang och vilken roll poesin har i det fackliga arbetet. Gillar du podcasten? Swisha gärna en summa till nummer 123 495 96 23