Arbetarlitteratur

Mats Berggren är en av Sveriges främsta ungdomsboksförfattare. Nu är han aktuell med Din syster måste dö. En bok om hedersvåld där en bror får i uppdrag att döda sin syster. Boken är en fristående fortsättning på hans tidigare ungdomsbok Onsdag kväll strax före sju som tilldelades Svenska deckarakademins pris för årets bästa barn- och ungdomsdeckare. Mats Berggren inledde sin skrivarkarriär på Scanias verkstadsgolv. Sedan debuten med Orent ackord 1987 har han försörjt sig på sitt skrivande. Han har varit ledamot av Svenska barnboksakademien och suttit i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Vi träffas i hans skrivarlya på Södermalm i Stockholm. Han bjuder på bulle och te och jag tar fram mitt anteckningsblock med frågor. Jag vill veta varför han valt att skildra hedersvåld och vilka utmaningarna var. Jag undrar också över vad som egentligen skiljer en ungdomsbok från en vuxenbok. Och så vill jag veta varför ungdomar inte lägger författarnamn på minnet. Jag minns de ungdomsböcker jag läst, men inte vem som skrivit dem. Foto: Peder Lingden

Maria Hamberg har av många kallats för en förnyare av arbetarlitteraturen. Nu är hon aktuell med boken “Till min allra bästa vän” där hon skildrar vänskap mellan två kvinnor. 2010 utkom Maria Hamberg med romanen Drömfabriken som handlar om arbetet på en bilfabrik. För romanen tilldelades hon Ivar Lo-priset med motiveringen: "Maria Hamberg tillhör arbetarlitteraturens förnyare. Hon ger den moderna industrins arbetare gestalt och skildrar dem inifrån, konkret och med erfarenhet och delaktighet som bara det självupplevda kan uppnå. I romanen Drömfabriken ger hon en mer nyanserad och djupare bild av arbetet i bilindustrin än den som förmedlas i medias nyhetsrapporter om tillståndet i en för landet viktig näringsgren." Maria Hamberg - Till min allra bästa vän Till min allra bästa vän Nu är Maria Hamberg aktuell med boken Till min allra bästa vän. En berättelse om vänskap mellan två arbetarklasskvinnor. Boken handlar om Kristina från Ångermanland som åker till London för att arbeta som au pair i en fin familj. Där träffar hon Anabel, en jämngammal tjej från en walesisk gruvarbetarfamilj. De inleder en vänskap som kommer att pågå livet ut, men det är samtidigt en vänskap som ständigt utsätts för prövningar. Det är en bok om vänskap, klassamhälle och könsmaktsordningar. Allt snillrikt komponerat.

Vi besöker Statarmuseets referensbibliotek för att se hur statarna skildrats i litteraturen. Därefter fortsätter vi vår vandringen genom statarlängan och tar oss även ut på gården för att prata om djuren och arbetet. Del 1 hittar du här. I det här avsnittet besöker vi Asta och Tores lägenhet, så som den såg ut efter statarsystemets avskaffande kring mitten på 1900-talet. En tid då jordbruket moderniserades och traktorn och mjölkningsmaskinen gjorde entré. Vi pratar om arbetet på åkern i de olika årstiderna och vi tittar in i tvätteriet där man också bakade bröd. Böcker Boken vi pratar om inledningsvis: Karla en kvinna av tusen kvinnor. Utgiven av Statarmuseet. Statarmuseet Statarmuseet är inrymt i en gammal statarlänga från 1886, i Torup öster om Malmö. Är du intresserad av att veta mer och se hur statarna levde rekommenderar jag ett besök. Surfa in på statarmuseet.com och läs mer. Musik och bilder Intro: Jahzzar – Lift off Foto: Statarmuseet Nästa vecka tar podcasten påskledigt, men är tillbaka igen den 26 april.

Statere. Så kallas de lantarbetare som arbetade för slavlön. Statarna är förmodligen den grupp arbetare som skildrats mest i litteraturen. Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson och Jan Fridegård bidrag genom sina böcker till statarsystemets avskaffande. Statare kallades de jordbruksarbetare som arbetade för jordägare och i huvudsak fick betalt i natura, alltså i form av mat och boende istället för pengar. Det innebar stora begränsningar i statarnas möjligheter att förändra sin tillvaro. Arbetsvillkoren var ofta usla; man arbetade hela dagar utan någon form av ledighet och när man slitit ut sin kropp var fattigstugan i många fall det enda alternativet. Vid nittonhundratalets början levde ungefär en kvarts miljon människor som statare. Statarskolan Arbetarlitteraturen skildrar ofta samhället realistiskt. Det har varit ett sätt att belysa människors villkor för att åstadkomma en politisk förändring. Den här podcasten handlar om litteraturen, men också om det litteraturen skildrar. Många arbetarförfattare har skildrat statarnas liv. 1933 utkom tre författare med varsitt verk om statarna. Författarna kom att kallas för "statarskolan". Det var Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson och Jan Fridegård. Ivar Lo-Johansson skrev under 30- och 40-talet fyra statarromaner och ett stort antal statarnoveller. 1945 avskaffades statarsystemet i en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, men mycket tack vara böckerna som uppmärksammat statarnas villkor. Vilka var statarna, hur levde dem, och kan man göra paralleller till dagens arbetsmarknad där bemanningsföretagen växer sig allt starkare? Jag har träffat Petter Larsson, museipedagog på Statarmuseet. Petter Larsson, museipedagog på Statarmuseet Statarmuseet Statarmuseet är inrymt i en gammal statarlänga från 1886. Den ligger i Torup öster om Malmö. Är du intresserad av att veta mer och se hur statarna levde rekommenderar jag ett besök. Surfa in på statarmuseet.com och läs mer. Musik och bilder Intro: Jahzzar – Lift off Musik: Jahzzar - The Wrong Way Foto: Nordiska Museet/Wikimedia

Jenny Wrangborg är en av våra mest lästa poeter. I det här avsnittet medverkar hon i ett samtal om poesin som politiskt redskap. Vi pratar också om muntlig poesi och så undrar jag när hon upptäckte klassamhället. Jenny Wrangborg debuterade 2010 med diktsamlingen Kallskänken som handlar om hennes arbete som kallskänka. Därefter har hon gett ut diktsamlingen Vad ska vi göra med varandra. Jenny reser ofta runt i landet för att läsa sin poesi högt, bland annat på fackföreningsmöten. Hon har tilldelats ett flertal priser, bland annat Stig Sjödinpriset, LO:s stora kulturpris och Gustaf Frödings stipendium. Jenny Wrangborg är född och uppvuxen i Kristianstad men bor numera i Stockholm. Jenny är också ordförande i föreningen Arbetarskrivare. En förening som bland annat ger ut tidningen Klass.

Bokcirkeln läser Maria Sandels novell Vid Svältgränsen. Medverkar gör Victor Eriksson från Stockholm som är journalist och lärare, samt Mikaela Månsson från Ängelholm som är psykolog. Det har blivit dags för vårt första bokcirkelsamtal. Tillsammans har vi läst Maria Sandels novell Vid Svältgränsen. Du måste inte ha läst novellen för att lysnna på avsnittet. Vi har försökt förklara och beskriva så att alla ska kunna hänga med. Vill du läsa novellen finns den fritt tillgänglig via Stockholmskällan. Novellen finns också i Maria Sandels första novellsamling Vid svältgränsen, och den finns i den textsamling som Maria Sandel-sällskapet nyligen gett ut som heter Två röda pennor. Ett bra tips är att först lyssna på avsnitt två av den här podcasten, som handlar om Maria Sandel och som ger en bakgrund till hennes liv och författarskap. Klicka här för att komma till avsnittet! Mikaela har en egen podcast som jag vill tipsa om. Läsa böcker heter den och finns på iTunes och Radio AF. Perfekt för dig som inte kan få nog av böcker! Delta gärna i diskussionen om novellen på podcastens Facebook-sida. Klicka här för att komma dit! Maria Sandels böcker: 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig

Ivar Lo-Johansson är en av våra mest kända arbetarförfattare. Han var verksam under nästan ett helt sekel och hann skriva fler böcker än någon annan författare. Framförallt skildrade han statarna och bidrog till systemets avskaffande. Ivar och "Måna". Ivar Lo-Johanssons författarskap förknippas ofta med hans kamp för statarsystemets avskaffande. Statare var människor som arbetade åt jordägare och som fick betalt till störst del in natura. Det gjorde många statare livegna. Statarsystemet avskaffades först 1945, och Ivar Lo-Johansson brukar vara en av de arbetarförfattare som anses bidragit till systemets avskaffabde. Mellan 1933 och 1943 skrev han fyra så kallade statarromaner (Godnatt, jord, Kungsgatan, Bara en mor och Traktorn) samt två novellsamlingar vid namn Statarna som alla skildrade statare. Kom från statarmiljö Ivar Lo-Johansson föräldrar var ursprungligen statare, även om de under Ivar Los uppväxt hade flyttat till ett egnahem där de försörjde sig genom att driva ett småjordbruk. Redan tidigt har Ivar Lo-Johansson ett behov av att bryta upp från uppväxtmiljö och söka sig ut i världen. Han cyklar runt i landet och försörjer sig bland annat som gårdfarihandlare, expressbud, brevbärare, skogsarbetare, lantarbetare. Han vill bli författare och när han blir arbetslös 1925 beger han sig utan pengar till Frankrike för att arbeta och skriva om de franska arbetarna. I samspråk med Harry Martinson. Hans första skönlitterära roman utkommer 1932 under namnet Måna är död och handlar om en ung författare som måste överge kärleken för att lyckas skriva. Men det är nästa roman, Godnatt, Jord som han betraktar som sin egentliga debut. Ivar Lo-Johansson var en aktiv debattör och reste efter andra världskriget omkring i landet för att skriva om äldrevården. Ivar Lo-Johansson skrev flertalet självbiografiska böcker. Först i sin självbiografiska serie på 50-talet, och sedan i form av memoarerna under 80-talet. Vad ska jag läsa? Godnatt, jord, Kungsgatan och novellsamlingarna Statarna I och II finns fritt tillgängliga på litteraturbanken.se. Kungsgatan och Måna är död finns i pocket. Många av Ivar Lo-Johanssons böcker finns utgivna som e-bok. Research I min research har jag till stor del använt mig av Ragnar Oldbergs bok Ivar Lo-Johansson: en monografi. Den är från femtiotalet och täcker således enbart Ivar Los första levnadstid. Det saknas faktiskt en heltäckande biografi, vilket är väldigt märkligt, med tanke på att Ivar Lo är en av våra absolut mest välkända arbetarförfattare. Man får söka kunskap om honom på annat håll. Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson ger en bra bild över statarromanerna. På Sveriges Radios hemsida finns två intressanta samtal med Ivar Lo, ett tillsammans med Gunnar Sträng. Dessutom erbjuder Ivar Lo-sällskapet rikligt med information på sin hemsida, inte minst om hans romaner. Jag har också haft tillgång till Ivar Lo-Johanssons texter i antologierna Ansikten (1932) och Avsikter (1945). Dessutom hade jag turen att få ett exemplar av tidningen Lantarbetarens specialnummer som utgavs 1990 vid Ivar Lo-Johanssons bortgång. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Isolated

I det här avsnittet träffar vi serieskaparen Daria Bogdanska för ett samtal om hennes debutbok Wage Slaves, arbetsvillkor och självförtroende. I höstas släppte Daria Bogdanska sin debutbok Wage Slaves. Boken fick stor uppmärksamhet, nya upplagor fick tryckas och nu ska boken ges ut i bland annat Frankrike, Polen och Kanada. Vi hade ett intressant samtal om arbetsvillkoren för de mest utsatta, om hur det är att komma till ett nytt land och starta ett nytt liv, och om det dåliga självförtroendet som hindrar många från att berätta sina historier. Skildrar löneslaveri Wage Slaves. Omslag: GalagoWage Slaves är en självbiografisk skildring. Daria är född och uppvuxen i Warszawa och boken handlar om när hon kommer till Sverige för att gå en utbildning i serieskapande. Eftersom hon inte får något studiemedel måste hon arbeta vid sidan av studierna. Det visar sig vara besvärligare än hon väntat sig. Hon hamnar i ett moment tjugotvå när hon måste ha ett personnummer för att få ett jobb, och måste ha ett jobb för att få ett personnummer. Enda sättet att tjäna in pengarna hon behöver till hyran är att jobba svart. Hon får jobb på en restaurang i Malmö där ägaren betalar de anställda efter deras desperation. Daria från Polen tjänar mindre än svenska medborgare, men mer än arbetarna från Bangladesh. Alla tvingas de jobba långa pass utan villkor och med en lön på inte mer än femtio kronor timmen. Daria reagerar och med hjälp av facket och en journalist inleder hon en facklig kamp mot restaurangägaren. Det är också en skildring av en generation utan trygghet. Ungdomar som varken kan få fasta arbeten eller bostäder. Samtidigt är det en historia om vänskap, kärlek och om att komma till ett nytt land för att starta ett nytt liv.

Maria Sandel är en av våra tidigaste arbetarförfattare och en av få kvinnor ur arbetarklassen som vid nittonhundratalets början lyckades skriva och ge ut böcker. VI GER UT MARIA SANDELS BÖCKER. LÄS MER HÄR! Maria Sandel föddes 1870 i Stockholm som dotter till drängen Carl Gustav Sandell och trikårstickerskan Maria Charlotta Killander. Fadern avled tidigt och Maria Sandel växte upp med sin ensamstående mor. Maria Sandel Maria Sandel hade tidigt litterära ambitioner. Hennes första dikter fick hon publicerade i tidningen Nordstjernan under sin vistelse i Amerika, där hon arbetade som hushållerska. När hon återkom till Sverige flyttade hon in hos sin mor och tillsammans drev de en liten mjölkbod. Utöver försäljningen från den försörjde de sig på stickning av trikåer och strumpor, samt genom att ta emot inackorderade. Under den här tiden skrev Maria Sandel kamplyrik i den socialistiska pressen. Hon går också med i Stockholms allmänna kvinnoklubb och brinner framförallt för kvinnans rättigheter inom den socialistiska rörelsen. Vid svältgränsen Så småningom tvingades de lägga ner mjölkboden och flytta. Deras lägenhet hade dömts ut av hälsovårdsmyndigheten och de fick en nödbostad på Kungsholmen. Där bodde fattiga och frånskilda kvinnor med sina barn. Området kallades i folkmun för Skogshyddan och bestod av enkla baracker där både buller och kyla trängde igenom de tunna väggarna. Maria Sandels mor dog 1908 och därefter levde hon ensam. Det fanns en stor mytbildning kring hennes gestalt redan under tiden då hon levde. Hon sägs knappt ha setts utanför dörren. Barnen i området kallade henne "dövan" och hennes hem var ett "spökrum". Maria Sandel hade vid trettioårsåldern nämligen både nedsatt hörsel och syn, något som säkerligen bidrog till att göra det svårt för henne att umgås med andra människor. Sin första bok, Vid svältgränsen och andra berättelser, ger hon ut 1908. Därefter skriver hon ytterligare sex böcker i den lilla nödbostaden. I sina böcker skildrar hon fattiga förhållande på realistiskt vis, och hennes böcker handlar inte sällan om kärlek, moral och klasskamp. Bokcirkel - Två röda pennor I första delen av vår gemensamma bokcirkel ska vi läsa Maria Sandels texter i boken Två röda pennor som Maria Sandel-Sällskapet gett ut tillsammans med Karl Östman-sällskapet. Läs mer om bokcirkeln här. Boken köper du av Maria Sandel-Sällskapet genom att skriva till kassören Kjersti på [email protected] Vi ska läsa boken till den 22 mars, då några av er lyssnare kommer medverka i podcasten för att prata om boken. Bibliografi 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig Hennes böcker och några av hennes kortare texter finns på nätet via Litteraturbanken och Stockholmskällan. Research Som alltid är det svårare att finna forskning och biografier om de kvinnliga arbetarförfattarna. Till det här avsnittet har jag dock haft stor hjälp av antologin Vardagsslit och drömmas språk och kapitlet om Maria Sandel, författat av Tilda Maria Forselius. Dessutom har Lars Furuland skrivit en text som finns på Litteraturbanken. I tidningen Parnass (NR 3 2009) finns ett kapitel skrivet av Tilda Maria Forselius. Nordisk Kvinnolitteratur har ett kapitel om Maria Sandel. Maria Sandel-sällskapet har dessutom mycket information på sin hemsida, där de redogör för en mängd artiklar (som dock i många fall repeterar redan känd fakta). Musik i avsnittet Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Unanswered Questions Kevin MacLeod - Enchanted Journey

Arbetarlitteratur är vårt lands stora bidrag till världslitteraturen. Ingenstans är den arbetarlitterära traditionen så stark som här. Trots det har arbetarlitteraturen i många sammanhang inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Varför är det så? Magnus NilssonFoto: Malmö högskolaDen frågan står i centrum när jag träffar Magnus Nilsson som är professor i litteraturvetenskap vid Malmö Högskola och forskar kring arbetarlitteratur. Han hjälper mig dessutom reda ut frågan; vad är arbetarlitteratur? En fråga som inte är så enkel att besvara som man kan tro, för det visar sig att arbetarlitteratur väldigt sällan handlar om arbete. Magnus menar att det finns en tydlig koppling mellan arbetarlitteratur och klass, och litteraturen är inte sällan politisk. Den uppstod som kamplyrik kring sekelskiftet nittonhundra i syfte att ge kraft åt arbetarklassen. Det här är första avsnittet i den här podcasten. Jag, Mattias Torstensson, har nyligen kommit i kontakt med arbetarlitteraturen och vill lära mig mer. Samtidigt hoppas jag kunna bidra till att fler upptäcker denna strömning inom litteraturen. Del av utställningen Kvinnor, Klass, Kultur på Malmö Högskola Läs vidare Inför avsnittet förberedde jag mig framförallt genom att läsa Svensk Arbetarlitteratur av Lars Furuland och Johan Svedjedal. Boken ger en bra överblick över den svenska arbetarlitteraturens historia. Jag läste också delar av Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson, samt hans bok Arbetarlitteratur som ger en bra introduktion. Litteraturlista I avsnittet nämns bland annat följande verk och författare: 11.05.05 - 14.10.17, Marie Norin Drömfabriken, Maria Hamberg Kallskänken, Jenny Wrangborg Wage Slaves, Daria Bogdanska Pigan, Hanna Petersson Yarden, Kristian Lundberg Godnatt, Jord, Ivar Lo-Johansson Pansarkryssaren, Molly Johnson Den föreställda mångkulturen: klass och etnicitet i svensk samtidsprosa, Magnus Nilsson Musik i avsnittet Jahzzar - Lift off Kevin MacLeod - I Knew a Guy